Sommaridyll. Den hundraåriga Norregården har fått en kärleksfull förvaltare i familjen Kronmar.

”Norregården är vår fridfulla oas”

Artiklar ur tidningen
Av Anna Truelsen | Foto Carina Olander

Vi följer en ringlande grusväg genom tät granskog. Efter ett tag glesnar det mellan träden och vi skymtar en klunga röd-målade hus, bilden är inte alls olik Astrid Lindgrens Bullerbyn.
Det vi ser är Norregården, ett småländskt gammalt jordbruk med uthus märkta av tidens tand. Runt huvudbyggnaden, med klassisk glasveranda med spröjsade fönster och dubbeldörr, löper ett klassiskt rött staket med vitmålade toppar på spjälorna. I trädgården bär knotiga äppelträd vackert röda äpplen.
Här bor Malin och Johan Kronmar och sonen Filip. Helt för sig själva, men ändå nära till grannarna som bor i den lilla klungan av rödmålade hus som ligger intill. Familjen flyttade in i huset 1997 och har sedan dess renoverat det med varsam hand, för att få fram de gamla genuina detaljerna.
– Vi hade länge varit på jakt efter ett gammalt hus. Tidigare hade vi hyrt hus, men nu kände vi att vi ville ha något eget att få renovera och fixa med och ha nära till skog och mark, säger Malin.
De tittade på ett hus som var till salu, men kände genast att det inte var något för dem. Men av en slump fick de reda på att säljaren även hade ett annat hus, precis ett sådant hus som de drömde om. Det var bara ett problem: Det var inte till salu …
– Vi förklarade då att vi var väldigt intresserade av huset och gärna ville köpa det och hoppades innerligt att han skulle ändra sig. Och en vacker dag ringde han faktiskt och sa att han kunde tänka sig att sälja. Det var en stor dag i vårt liv, säger Johan.
Huset, byggt 1912, är i klassisk sekelskiftesstil med högt i tak och med stora härliga korsfönster som släpper in generöst med ljus. Malins och Johans hem är inrett med många nötta gamla bruksföremål. Just att de är nötta ger dem karaktär och liv, och berättar att de är bruksföremål. Stämningen i hemmet känns personlig och trivsam.
– När vi flyttade in hade den tidigare ägaren bytt ut ett par av de gamla vackra korsfönstren. Tack och lov hade de sparat dem uppe på rännet i ladan, säger Malin.
– Det har varit ett omfattande arbete att renovera fönstren, men det har verkligen varit värt varenda svettdroppe. För fönstren är i mycket bra kvalitet och det är så härligt att ta bort innanfönstren på våren och få in alla härliga ljud från naturen. Vi älskar verkligen vårt hus – det är vår fridfulla oas!
Den gamla glasverandan fungerar som hall och den nya glas-verandan, som de har byggt till i samma stil, är matrum. Allt renoverande har pågått till och från sedan Malin och Johan köpte huset – och kommer att fortsätta i många år till. Det är de medvetna om – och glada för. Det här paret gillar verkligen projekt. Sådana har de ständigt nya på gång. Den senaste idén är att renovera ladan och göra det till en gårdsbutik. För Malin drömmer om att ha en egen butik med inredning och eventuellt också kläder.
Den senaste gången husets renoverades var på 1950-talet och när de flyttade in var det gröna tapeter och gröna snickerier överallt. Malins och Johans tanke bakom renoveringen har varit att skapa ett lantligt, ombonat och trivsamt hem genom att bevara så många som möjligt av de gamla detaljerna. Hela huset har genomgått en omfattande renovering såväl inom- som utomhus. Malin och Johan har gjort det mesta själva, men anlitat hantverkare till el och mattsättning.
– Det var en otrolig lycka att hitta gammal fin pärlspont under plattorna på väggarna, man känner sig riktigt salig när man hittar de gamla snickerierna. När vi tog fram pärlsponten kände vi att vi ”befriade” huset, säger Malin.
– Det som är jobbigast med att renovera är att man aldrig blir klar – men samtidigt är det ett intresse och en livsstil att ständigt renovera och ändra om. Vi levde många år i en byggarbetsplats. Renoveringen av köket var klart jobbigast, eftersom vi i stort sett gjorde allt själva.
– Vi grejade med köksrenovering så fort vi kom hem från jobbet, stod sent in på nätterna och tillbringade i stort sett varje helg i köket.
– När golvet var utrivet och vi såg ner i matkällaren, så insåg vi till fullo vilket gigantiskt projekt köksrenoveringen var, men skam den som ger sig!
– Och huset har verkligen blivit precis så bra som vi hade hoppats på. Det känns också otroligt bra att veta att vi har renoverat allt själva. Vi har hittat hem!

Malins och Johans bästa renoveringstips:
• Vi rekommenderar verkligen att man ”bor in sig” i huset, känner efter hur
huset är. Vi bodde här i tio år innan vi visste exakt hur vi ville ha köket.
• Det är lätt att ha för bråttom och vilja göra om överallt samtidigt. Ta ett rum
i taget. För varje rum i huset vi fått i ordning har det blivit mer och mer vårt!
• Bra planering är viktigt. Handlar du allt material du behöver slipper du
lägga tid på att köra till bygghandeln flera gånger. Gäller i synnerhet när man bor
som vi, långt från butiker.
• Bevara det genuina, var rädd om husets själ! Ska du bygga ut, tänk på att
det ska passa ihop med övriga huset.
• Inse hur mycket tid och kraft det krävs, både för små och stora projekt!
Det är inte kul att tröttna halvvägs eller på slutet …

Kök med charm, inrett med renoverade fynd från loppisar och auktioner.

GULDGUL SKÖRD från dagens tur i de omgivande svampskogarna.

SINNE FÖR DETALJER. Tre gamla flaskor med varsin renfana i blir ett vackert stilleben.

Litet men funktionellt. I köket når man nästan allt på ett stegs avstånd.

PÅ TUR ut i skogen, med svampkorgen i högsta hugg och hunden Jack i koppel.

Hallen har flyttats till glasverandan och en ny veranda i samma stil fungerar som matrum.

FILIP OCH FREJA – son respektive katt i huset – på trappan till glasverandan.

Värmekälla. Den gamla kakelugnen kommer väl till pass när det börjar bli kallare.

EXTRASÄNG i gjutjärn som Malin och Johan köpt på auktion och målat vit. Lika skön att se på som att sova i.