Skådespelaren Amanda Ooms ”Jag bor mitt i urskogen”

Viljestark, varm, vaken och vacker. Lägg till arbetsmyra, skådespelare, konstnär, författare, programledare. Och mamma. Hon har många roller, Amanda Ooms. Och många platser hon älskar och har kallat hemma. Just nu är hemmet den gamla gården i trolska Fryksdalen i Värmland.

Hon är som en sagofigur ur en Selma Lagerlöf-roman. Eller en Leonardo da Vinci i skogen. Mångbottnad, multibegåvad och starkare än de flesta. Men om man är med om det värsta redan som ung – hennes mamma tog livet av sig när Amanda var 13 år – då blir man en person som klarar sig själv.
Och det har hon gjort ända sedan hon rymde hemifrån som 15-åring. Då lämnade hon sin holländska pappa i Skåne. Lite väl ung inser hon nu.
– Men jag är en kackerlacka. Jag överlever allt, säger hon.
På sin livsresa har hon sett städer, män, konstnärer och regissörer passera revy. Otaliga är de ställen hon har bott och verkat i. Stockholm, London, Los Angeles, Amsterdam, Köpenhamn, Berlin och Brighton. Men hon är född vid havet och bodde nära det under uppväxtåren i Skåne. Nu bor hon i urskogen mitt i Värmland efter en lång och vindlande väg hit.
Fryksdalen i Värmland är kanske mest känt för att Selma Lagerlöfs hem Mårbacka ligger här, bara en mil bort från Amandas hus i Östra Ämtervik. Landskapet är dramatiskt och vackert med urskog och sjöar och glest mellan husen. Amandas bondgård, ett stort rött tvåvåningshus från mitten av 1800-talet med vita knutar och veranda, ligger på en höjd och har utsikt ner mot sjön Visten. På tomten finns också två nyrenoverade ateljéer. Hit kom Amanda Ooms med sin förra man fotografen JH Engström och deras då ettåriga tvillingar för tre år sedan. Då tänkte hon att det kringflackande livet som levnadskonstnär skulle vara slut. Ett år senare fann hon sig själv lämnad i huset i skogen. Och livet tog en ny vändning.
– Det är fruktansvärt sorgligt. Men jag fick två underbara barn vid 43 års ålder och jag klarar det här också. Men det är klart att det är tungt ibland att vara ensam kvinna mitt i skogen. Ved ska klyvas, bäras in, det ska skottas runt huset och målas om fönster, säger hon.
Amanda landar ändå i att det är värt allt det för barnens skull. De upptäcker skogen ihop. Mischa och Tula lär sig bygga saker av nästan ingenting, blir vana vid mörker och kräver inte underhållning hela tiden. Och eftersom hon själv har haft så många liv och roller går hon nu in för att vara helyllemamma med actiontwist. Hon hade själv få rutiner som barn och har levt ett mycket kringflackande liv. Just därför är hon fena på att snabbt skapa hemkänsla och få det ombonat omkring sig var hon än bor.
Och det märks i hennes mycket personliga och mysiga hem. Färgerna är grått, grönt, beige. Inte ett spår av vitt. Hon har blandat dem själv. Amanda har helt enkelt tagit in naturen i sitt hem genom att färgsätta med hjälp av bark, stenar och löv.
– Jag gillar inte vita hem. Den engelska estetiken är min favorit. Ganska mörkt, men ombonat och mycket eldstäder.
Barnens rum på övervåningen är egentligen två, med en inredd kattvind innanför det större rummet som används som lekvrå. I Mischas och Tulas rum är färgerna betydligt starkare men i naturliga toner. I taket hänger vimplar och tygfjärilar.
Att hon är loppisgalen vittnar alla gamla saker om. Dessutom är hon något av en samlare som släpar sina skatter över världen. En stor korg i sovrummet och en anatomisk skolplansch har hängt med länge. En hylla i sovrummet bär upp ett stilleben av minnessaker som är viktiga för Amanda.
– Jag är intresserad av inredning. Men på mitt skruttsätt. Och jag tycker att jag får till det med små medel, säger Amanda.

I det öppna, vackra köket hänger grytorna över köksön på två gamla syrengrenar som fästs i taket med armeringsjärn. Till lunch snor hon raskt ihop en Medelhavsinspirerad kycklinggryta i ugn som inte går av för hackor. Mustig, kryddig och urgod.
– Mat är en av mina stora passioner. Det hänger ihop med att jag är noga med att ta hand om min kropp. Jag lägger stor vikt vid mat, sömn och på att vara förberedd när jag går in i ett nytt projekt, säger hon.
Av sin farmor lärde hon sig att ljussätta hemmet i hörnen och att inte ha så starka lampor. Mycket riktigt får rummet en annan karaktär när inte centrerade taklampor tillåts. Amanda ser också till att ha mycket levande ljus och att hålla sina eldstäder i gång. Nere i sin egen ateljé i ena hörnet av den stora tomten har hon själv designat den öppna spisen. Hon tillbringar gärna tid där när barnen är på dagis. Just nu målar hon för fullt för en utställning i Göteborg. Ledig finns inte i hennes världsbild.
– Nej, det är jag aldrig. Jag går in för saker massor och är helt autodidakt. Det gäller både mitt målande och mitt skådespelande.

Det är framför allt som skådespelare vi känner henne. Hon har haft stora roller i flera av Jan Troells filmer. I hans långfilm Så vit som en snö spelade hon huvudrollen som den kvinnliga flygaren Elsa Andersson. Och hon har de senaste åren synts i TV-serier som Morden och Kommissarie Winter och i Hannes Holms film Himlen är oskyldigt blå. På 1990-talet spelade hon mot tunga aktörer som Donald Sutherland och Alan Rickman. Hon berättar att hon provfilmade för en roll som bulgarisk frihetskämpe i en actionfilm med Sylvester Stallone i höstas. Han blev imponerad av hennes insats och tyckte hon var självklar i rollen. Så till hösten får vi se henne på stora duken när The Expendables 2 rullar upp på bio.
– Men det är tufft att ha tolv timmar till jobbet. Jag stack här-ifrån klockan fem på morgonen och landade tolv timmar senare på inspelningen i Bulgarien. Det är inte helt lätt att få till med två små barn, säger hon.
Hon har mycket hjälp av sin vän fotografen Ingvild Heimstad som tidvis är som en del av familjen och har ett eget rum i huset.
– Jag ringer henne när det kör ihop sig, då kommer hon och bor hos oss några veckor. Jag har ju inga föräldrar här. Min far bor i Colombia under vinterhalvåret.
Det är ett högt tempo hon håller och hon kastar sig mellan genrer, måleri, film – och inte att förglömma programledarskap. Hon gör intervjuprogram i radions P4 med kulturpersonligheter hon är nyfiken på. Hon har också skrivit två romaner och planerar för fler. Allt sammantaget tyder på både mod och driv.
– Det finns ett ljus i min blick och det kommer från att jag är en person som inte stoppar mig själv, säger hon. Jag vill veta saker, jag sitter inte still och jag får saker gjorda.
Drivkrafterna är många. Den första är självklar: hon måste försörja sig och sina barn. Den andra är kallet: hon har något hon vill berätta. Den tredje är lusten, och ett sätt att överleva. För livet är hårt ibland, men då tar hon fram bläck och papper och målar sig hel.
När det gäller hennes måleri syns det överallt i huset. På väggarna hänger flera av hennes alster; hon tecknar i kol och målar i olja. Det är känsliga, vackra tavlor. Sedan hon var ung har hon också tecknat dagbok i stället för att skriva en. Vi kikar i några av dem. Bilder från krogmiljöer, baren i Brighton där hon jobbade, kolteckningar av vänner och kollegor. Andra konstnärers porträtt av henne hänger också på väggarna. Hon har varit musa åt så vitt skilda konstnärer som Nan Goldin, Anders Petersén, Sam Taylor-Wood, Ulf Lundell och Joakim Thåström med flera.
Åren mellan 16–25 år hade hon och musikern och sångaren Joakim Thåström, Ebba Grön och Imperiets frontman, en intensiv och ganska stormig kärleksaffär. Nu är de tillsammans igen.
– Han är mitt livs kärlek. Jag försökte få tillbaka honom i många år. När jag slutade försöka kom han till mig. Nu har vi köpt ett semesterhus i Skåne ihop. Det blir ett gemensamt renoverings-projekt, säger Amanda.
– För nu längtar jag sannerligen till havet igen. Den natur du har vuxit upp i ger dig trygghet, den blir en del av barndomens alfabet. För Mischa och Tula kommer säkert skogen att vara tryggheten. För mig förblir den ett vilt österhav.

Amandas bästa inredningstips:
• Jag har plockat in bark, stenar och löv och blandat färger på väggar och hyllor med deras färger som mall. Det är mitt sätt att ta in naturen.
• Ändra ljussättningen genom att placera ljuskällor i hörnen och använda dimmers. Det blir en helt annan stämning, och mycket mysigare.
• Jag älskar korgar, både som fina blickfång och som förvaring.
• Häng upp saker på väggarna så kommer du lättare åt att dammsuga. Mitt favorithäng är min vedhängare i köket, den är från Smeåsens vedhäng.
• Bo in dig innan du börjar renovera. Det tog ett tag innan jag kom fram till att jag vill öppna mellan kök och matplats.